Lejonet - djurens konung
Kanske har inget annat djur väckt människans fantasi mer än lejonet. För länge sedan smyckade afrikanska artister klippväggar med målade bilder av lejon som jagade sitt byte. Forntida palats och tempel utsmyckades med väldiga stenstatyer av lejon med stor man. I våra dagar flockas människor till djurparker för att se dessa fascinerande katter. Lejonet har varit centralgestalten i böcker och filmer. I berättelser — delvis fabler, delvis sanna — har det gjorts till boven och beskrivits som en förskräcklig människoätare. Inte att undra på att lejonet förblir en spännande och fascinerande varelse.

Lejon är vilda djur, men kan också vara lika snälla och lekfulla som kattungar. De spinner tyst när de mår bra, men kan ge ifrån sig ett mäktigt rytande som kan höras nästan en mil bort. Ibland verkar de lata och slöa, men de kan förflytta sig med förvånande hastighet. Människan har prisat lejonet för dess mod, och en modig person sägs vara ”modig som ett lejon”.

Simba — en sällskaplig katt
Simba betyder lejon på swahili. Lejon är bland de mest sällskapliga av alla kattdjur. De trivs i stora flockar, som kan bestå av bara några få medlemmar upp till över trettio. Flocken består av en grupp lejoninnor som kan vara nära släkt. De lever, jagar och föder sina ungar tillsammans. Detta nära band kan

lejonet

vara livet ut och fungerar som grund till lejonets familjeenhet och tryggar dess överlevnad. Varje flock har en eller flera fullvuxna lejonhanar som patrullerar och märker ut flockens revir med sin lukt. Från den svarta nostippen till spetsen på svansen kan dessa magnifika vilddjur mäta över 3 meter, och de kan väga mer än 225 kilo. Fastän hanarna dominerar flocken, är det honorna som leder. Det är lejoninnorna som vanligtvis tar initiativet till att exempelvis flytta till en skuggig plats eller inleda en jakt.

Lejoninnor föder oftast ungar vartannat år. Ungarna föds totalt hjälplösa. Att föda upp ungarna är ett gemensamt projekt, och alla honorna skyddar och ger di åt de unga inom flocken. Varje flock lever inom ett väl utmärkt revir som kan sträcka sig över många kvadratkilometer. Lejon föredrar platser där det finns mycket vatten och där de kan finna skydd mot den intensiva middagssolen. Där lever de bland elefanter, giraffer, bufflar och andra av slättens djur.

Ett lejons liv kan delas upp i långa perioder av sömn och korta perioder när de jagar och parar sig. Lejon kan vila, sova eller sitta stilla otroliga 20 timmar under en dag. När de sover djupt ser de fredliga och tama ut. Men låt dig inte bedras!

lejonet

Jägaren
Trots att lejonen är så viga och snabba lyckas de med sin jakt bara 30 procent av den tid de jagar. Svält är därför ett av de största hoten som möter lejonen. Ett fullvuxet lejon är oerhört starkt. Det är känt att när lejon jagar i flock har de lyckats slå och döda djur som väger över 1300 kilo. I början av jakten kan lejonen nå hastigheter på upp till 60 kilometer i timmen, men de kan inte hålla den farten länge. Det är därför som de smyger sig fram och ligger i bakhåll för att få sina måltider. Lejoninnor utför 90 procent av jakten, men det är de större hanarna som vanligtvis får ”lejonparten” när måltiden börjar. När det är ont om byten, är lejon ibland så hungriga att de hindrar sina egna ungar från att få del av bytet.

De jagade
Förr i tiden strövade det majestätiska lejonet över hela den afrikanska kontinenten och även i vissa delar av Asien, Europa, Indien och Palestina. Eftersom lejonet är en jägare, lever det i rivalitet med människan. Det utgjorde ett hot för boskap och kunde skada människor och skulle därför skjutas så fort man såg det. Människans snabbt ökande befolkning har starkt reducerat lejonets naturliga miljö. Utanför Afrika finns det numera bara några hundra lejon som överlevt i vilt tillstånd. Nu är lejon trygga för människan bara inom särskilda skyddade områden och nationalparker.

Lejonets rytande
Lejon kan ge ifrån sig ett högt rytande som kan höras kilometervis. Lejonets rytande har betraktats som ett av ”de mest imponerande ljuden i naturen”. Lejon ryter vanligtvis under de mörka timmarna och i gryningen. Både hanar och honor deltar i rytandet, och ibland kan en hel flock höja sina stämmor tillsammans i ett gemensamt rytande. Vetenskapsmän menar att rytandet har flera syften. Hanlejon ryter för att tala om gränserna för sina revir och som ett uttryck för aggressivitet, för att varna andra hanlejon som kan komma in på reviret. Rytandet hjälper också medlemmar av flocken att hitta varandra, när de blivit skilda åt på grund av avstånd eller mörker. När ett byte har rivits talar lätet om för de andra medlemmarna i flocken var den väntande måltiden finns.

lejonet