Släktforskning - Vem är du?

Det har blivit allt mer populärt att släktforska. Att söka sig bakåt generation efter generation och upptäcka mer eller mindre intressanta förfäder. Präster och mördare, adelsmän och gårdsdrängar, spinnerskor och soldater. För inte så länge sedan var det någonting man skulle sysselsätta sig med som pensionär, men sedan datorn förenklat våra liv har forskandet krupit neråt bland åldrarna. Nu för tiden är det inte ovanligt med skolprojekt om släktforskning ända ner bland mellanstadieelever. Internet har dessutom gjort att arkiven flyttat hem till egna lyan, man behöver inte längre transportera sig till närmaste landsarkiv. Det finns flera tjänster på nätet som tillhandahåller avfotograferade kyrkböcker med mera. Be de äldsta i släkten att skriva ner sina erfarenheter i en bok.
Så här kommer man igång
Tala med släkten. Det finns säkert några äldre släktingar som har gott minne och dessutom uppskattar en liten pratstund om gamla tider över en kopp kaffe eller två. Töm dem på så mycket information som möjligt om namn, platser, årtal och annat som kan vara till en bra starthjälp.
Kolla upp om det finns någon lokal släktforskarförening. De blir säkert glada över ditt intresse och hjälper dig ta dina första stapplande släktforskarsteg.
Ta kontakt med Sveriges släktforskarförbund, på deras hemsida kan man få tips och råd om hur man kommer igång med forskningen. (www.genealogi.se)
I kyrkoarkiven finns födelseböcker, vigselböcker, dödböcker, husförhörslängder, etc. På respektive pastorsexpedition finns uppgifter om alla födda efter år 1900. För äldre uppgifter finns kyrkböckerna samlade i fem stycken landsarkiv.
I riksarkiv, krigsarkiv och andra världsliga källor kan man hitta uppgifter om skatteindrivningar, soldatutskrivningar, folkräkningar, etc.
Numera är de flesta uppgifterna avfotograferade (se nedan) och går att nå via bibliotek och internet. Det kan kosta lite att låna mikrofilmer på biblioteken, dessutom behöver man en mikrofilmsläsare. Har man tillgång till en dator med internetuppkoppling finns tjänster som exempelvis Genline där man mot ett betalabonnemang får tillgång till de avfotograferade arkiven. En bra present till en pensionär Till Mina Barnbarn
Mormonernas projekt
Mellan 1948-1963 genomfördes ett gigantiskt projekt som det talats ganska tyst om. Det var mormonerna som, sida för sida, fotograferade av kyrkoböcker, domböcker, mantalslängder, emigrantregister, etc. i hela landet. Mer än 100 miljoner sidor avfotograferades. Skälet var religiöst, en mormon ska ha kunskap om sina förfäder. Men även våra arkiv och bibliotek fick ta del av denna skatt. Det är dessa avfotograferade kyrkoböcker som man nu kan ta del av via bibliotek och som håller på att läggas upp digitalt så att de går att nå via internet.
Att tänka på:
Det kan verka nog så enkelt, men ofta saknas uppgifter, eller stämmer inte överens med varandra. Omgiften, dödsfall, utflyttning, saknade kyrkoböcker eller svårläst handstil gör det till ett riktigt detektivarbete, och ju längre bakåt i tiden man kommer, desto svårare blir det. Men det är också otroligt belönande när man hittar intressanta uppgifter om släkt som man inte visste om att man haft.
Hur man, lite förenklat, går till väga
Har man ett födelsedatum kan man börja i födelseboken. Här får man reda på föräldrarnas namn, var de bor och ibland hur gamla de är.
Med dessa uppgifter kan man gå vidare till husförhörslängden det aktuella året. Husförhör hölls för att hålla koll på människors kristenhet. Prästen bokförde uppgifter han ansåg vara viktiga och man hittar uppgifter om alla som bor på gården. Man kan också få reda på hur folk förhöll sig till varandra och en och annan uppgift om vardagslivet på gården. Ta reda på det äldsta barnets födelseår.
Nu tittar man i vigselboken. Ofta föddes det första barnet inom ett år efter vigseln, så man utgår från det året och går bakåt i tiden tills man hittar föräldrarnas vigsel. Här får man reda på varifrån brud och brudgum kommer.
Med de nya uppgifterna om brudparets ursprung går man tillbaka till husförhörslängden från året före paret vigdes. Här får man reda på namn och födelseår på deras respektive föräldrar. Se efter så att uppgifterna stämmer överens med de i födelseboken. Dubbelkolla att det är de riktiga föräldrarna, omgifte var inte ovanligt.
I dödboken får man reda på när en person avlidit, orsak till dödsfallet och åldern på den avlidne. Med hjälp av åldern får man en ungefärlig uppgift som man kan använda för att söka reda på personen i födelseboken. Det är vanligt att uppgifterna om åldern inte stämmer.
In- och utflyttningslängder håller reda på när och var folk flyttat.
Sammanställ materialet, gör system för att hålla ordning på dina släktingar, gör antavlor och stamtavlor.

Skriv boken om ditt liv!

Lika intressant som det kan vara att leta sig tillbaka i släkten och ta reda på mer om deras liv kan det vara att göra en tidsresa i det egna livet. Att skriva ner lite av sin egen livshistoria blir också en minnesskatt för barn och barnbarn att ta del av. Med hjälp av www.tillminabarnbarn.se kan man enkelt göra en självbiografi, med hjälp av mallar på nätet får man sidor att fylla i med frågor som ger massvis med inspiration. Du kan enkelt göra en bok om ditt liv - med text och egna bilder! Tillminabarnbarn innehåller 119 sidor i 16 kapitel att välja bland, om allt från familj och släkt till värderingar, minnesvärda resor, favoritböcker och hur du kommer ihåg stora världshändelser. När boken är klar skriver du själv ut den med en enkel knapptryckning i fint bokformat eller använder dig av utskrifts- och inbindningstjänsten och får en proffsig bok!

Läs mer på: www.tillminabarnbarn.se