En av påskfirandets stora höjdpunkter är en kul äggjakt för barnen! Vi tipsar om olika sätt att ordna en kul äggjakt, från enkla tips för de yngsta till coola äggjakter för hela släkten!
Påsken är en mysig tid att umgås och pyssla lite tillsammans. Färga och måla ägg, dekorera påskriset, gör dekorationer till påskbordet och odla påskgräs. Vi har samlat våra mysigaste påskpyssel!

Påsken - kristen tradition, vidskepelse och vår!

När är det egentligen påsk 2017?

Regeln om när påsken infaller har använts i Sverige sedan 1844. Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. Aha! Tänker du... men när är det då? Påsken 2017 börjar med Palmsöndagen den 9 april och avslutas med Annandag påsk måndagen den 17 april.
påsk, äggjakt, ägglekar, skattjakt påskägg

Påsktraditioner

Påsken är en av de äldsta kristna traditionerna och har firats sedan cirka 100 eKr och infaller också under den judiska påsken, då judarna firar uttåget ur Egypten. Ordet påsk kommer från det hebreiska ordet "pesach" som betyder "skonande förbigång" och som syftar på gamla testamentets berättelse hur de hebreiska barnen skonades då den, av den judiske guden, sända dödsängeln mördade alla förstfödda gossebarn i Egypten för att förmå farao att släppa judarna ur fångenskapen.

Den kristna världen högtidlighåller Jesus död och uppståndelse men för många handlar det idag lika mycket om att fira vårens efterlängtade ankomst. Våra påsktraditioner, är liksom de flest högtider, en blandning av religiösa inslag och gammal folktro.

Påsken föregås av 40 dagars fasta. Fastan inleds med fastlagen, fastlagssöndagen, blåmåndagen eller korvmåndagen, fettisdagen och askonsdagen. Fastans sista och sjunde vecka är veckan innan påsk som kallas Stilla veckan. I dagligt tal kallar vi även denna vecka för påskveckan, men enligt kyrklig tradition är det faktiskt veckan efter påsk som är påskveckan. Varje dag i Stilla veckan har sitt namn och sina traditioner.

Påsken dag för dag

Stilla veckan inleds med Palmsöndagen som heter så eftersom folkmassor denna dag enligt Bibeln hälsade Jesus intåg i Jerusalem genom att strö palmblad på hans väg.
Måndagen i påskveckan kallas ofta Blå måndag eller Korvmåndag som måndagen i fastlagen eller för Svarta måndag, eftersom man denna dag skulle sota skorstenarna. Blå måndag kallas dagen eftersom blått och lila är lidandets färg inom kyrkan. Traditionellt har korset i kyrkan klätts i blått tyg inför påsken.
Tisdagen kallas Vita tisdagen, namnet sägs härstamma från att man skulle tvätta sina lakan denna dag.
Nästa dag i Stilla veckan kallas Dymmelonsdagen. Denna dag påbjöds påskfrid och man bytte ut järnkläppen i kyrkklockan mot en dymmel - en träkläpp omlindad med tyg, så att kyrkklockorna fick en tystare och dovare klang.
Nästa dag känner de flesta till namnet på. Skärtorsdagen, som inleder påskfirandet, har haft stor betydelse sedan medeltiden och namnet kommer av skära, i betydelsen rena. Bakgrunden är att Bibeln berättar om hur Jesus denna dag tvättade lärljungarnas fötter och sedan åt den sista nattvarden tillsammans med dem. Ända fram till på 1700-talet fick man inte arbeta denna dag, istället var man fullt upptagen med att skydda sig från häxorna. Gammal folktro, som även anammades av kyrkan under häxprocessernas tid, var att häxorna på Skärtorsdagen tog med sig sin katt och hoppade upp på närmaste kvast för att flyga iväg till Blåkulla och festa med djävulen. Därför skulle man på Skärtorsdagen plocka undan allt åkbart som kvastar och räfsor och måla kors på dörrposterna. En intressant detalj i sammanhanget är att fast häxorna nästan alltid avtecknas med kaffepanna på kvasten fanns det faktiskt inget kaffe i Sverige på 1600-talet då häxtron var som mest utbredd, så detta är alltså ett mycket modernare påfund. Skärtorsdagen var helgdag fram till 1772.
Enligt Bibeln var det på fredagen i Stilla veckan - Långfredagen - som Jesus led och dog på korset och dagen har länge varit och är fortfarande en av de viktigaste på kyrkoåret. Denna dag var inget arbete tillåtet, långt in på 1900-talet var det vanligt att man höll sig hemma denna dag och att man klädde sig i svart. Ända fram till 1969 var det förbjudet att anordna offentliga nöjestillställningar denna dag. Det var länge också sed att man tog in påskris - inte för att sätta fjädrar i det - utan för husbonden skulle kunna piska barn och tjänstefolk på Långfredagen för att påminna om Jesus lidande på korset.
På lördagen är det Påskafton. Framförallt i Dalsland, Värmland och Västergötland har det varit sed att på Påskafton tända påskeldar och smälla påsksmällare. Både eldar och smällare användes för att skrämma undan häxorna som denna dag var på hemväg från Blåkulla. Enligt svensk folktro låg Blåkulla närmare bestämt på ön Blå Jungfrun i Kalmarsund.
På den tredje dagen uppstår Jesus enligt Bibeln från de döda. Påskdagen har därför alltid varit en dag att fira i den kristna traditionen. Under historiens gång har det nog handlat en hel del om firande för egen del också, att den sex veckor långa fastan och den i övrigt trista påsken nu äntligen var över och att våren var i antågande!

Annandagen avslutas påsken och allt återgår till det normala. Efter påskens nöjesförbud var det tidigare vanligt att Annandagen var en stor dag för biopremiärer.

äggjakt ägglekar skattjakt efter påskägg, fira påsk

Vad har ägg egentligen med påsk att göra?

Det blir ingen jul utan julgran och ingen Midsommar utan krans i håret - och definitivt ingen påsk utan ägg! Vi äter ägg i alla dess former, vi pyntar med små kycklingar, vi sätter fjädrar och prydnadsägg i påskris och vi fyller pappersägg med godis. Men vad har äggen med påsken att göra egentligen?
Ägg har alltid varit en symbol för liv och fruktsamhet och är så i många religioner. Det finns flera föreställningar om hur världen skapats ur ett ägg, ett latiskt ordspråk lyder "Omne vivum ex ove" - "Allt levande kommer från ägget". Inom kristendommen symboliserar ägg till påsk hur livet besegrade döden, då Jesus uppstod efter korsfästelsen. Även i det judiska påskfirandet är ägget centralt, hårkokta ägg på påskbordet symboliserar judarnas hårda liv i Egypten innan uttåget, äggen ska doppas i saltat vatten, som symboliserar tårar. Ägg har också förekommit i fruktbarhetsriter innan våra kristna dagar.

Flera saker bidrar till det myckna äggätandet till påsk. Dels beror det på äggets kristna symboliska budskap och dels på att ägget redan innan Kristendomen gjorde sitt intåg hos oss var en del av vårblotet, den hedniska offerhögtid, som firade vårens ankomst. Men framförallt beror det kanske på att hönsen började värpa ordentligt igen efter vintern vid den här tiden på året. Under den tid Sverige var katolskt fick man inte äta ägg under den 40 dagar långa fastan som föregick påsken. När det sedan blev påsk passade man på att festa på ägg, det verkar inte ha varit vanligt att äta kokta ägg vid andra tider på året.

Ägglekar

Att leka ägglekar har länge hört till påsktraditionen. Både vuxna och barn lekte ägglekar. Äggpickning går ut på att man har varsitt ägg och stöter ändarna mot varandra. Den vars ägg går sönder först förlorar. När man leker äggrullning rullar man ägg nerför en planka eller liknande och ska pricka de andra ägg som redan har rullats. Man tävlade också i att kasta ägg så långt som möjligt och att äta så många ägg som möjligt.

Påskhare och äggjakt

Påskharen är en märklig figur i påsktraditionen, han är ju till exempel en hare som lägger ägg! Traditionen med påskharen som kommer med påskägg till barnen, eller gömmer en massa ägg i trädgården, är ursprungligen en tysk tradition med anor från 1600-talet. På 1850-talet lanserades påskharen och påskäggen på bred front i Tyskland av godis- och leksaksindustrin. Ungefär vid denna tid började man också tillverka påskkort med påskharen på.

Påskharen kom till oss på 1900-talet från Tyskland, men har inte riktigt fått fäste. Kycklingar och ägg är ett vanligare påskmotiv än haren. Men även hos oss förekommer det att man ordnar äggjakt där påskharen gömmer påskägg som barnen får leta efter. Påskharen lär ha uppkommit genom att man helt enkelt sett fel och att gamla illustrationer eller tyska bildbröd av det bibliska påsklammet har sett ut som en hare!
Här hittar du tips på hur du ordnar roliga skattjakter i jakt på påskäggen för olika åldrar och andra roliga aktiviteter och lekar som förgyller påskfirandet>>
äggjakt, ägglekar, påk, påsktraditoner, fira påsk

Måla och färga ägg

Det var förr tradition att ge bort ägg som gåva i påsktider och då smyckade man dem ofta genom att färga eller måla äggen, särskilt i Skåne och Halland har det varit vanligt att måla ägg sedan 1700-talet. Det finns också en legend som säger att Maria Magdalena hade med sig ägg till Jesus grav och att de hade färgats av ett under då hon kom fram. Att måla ägg är populärt över hela Europa.

Man kan både färga ägg och måla ägg. Att färge ägg naturligt med naturprodukter av olika slag är riktigt roligt. För barnen är det spännnade att se vad som ger vilken färg. Det går att experimentera med att färga ägg med tex lökskal eller gurkmeja som ger gul färg, rödbetsskal som gör äggen röd-bruna, blåbär som gör dem blå-grå eller björklöv som gör dem ljusgröna. Genom att surra blad och blommor runt äggen innan man lägger dem i vattnet kan man skapa fina mönster på äggen. Följ länken för att få fler tips om hur du gör och även några användbara tips för hur man målar påskägg med tex vattenfärg.
Här hittar du lite tips om hur du färgar och målar påskägg och andra roliga påskpyssel>>

Ägg och vidskepelse

Det finns också en hel del skrock som omger äggen. Gammal vidskepelse säger att man skulle krossa skalet på ägget ordentligt för att om troll eller häxor fick tag i ett helt äggskal kunde de använda det i sina trollkonster och vända dessa mot människor och djur på gården.

Ofta grävde man ner ägg - som en symbol för liv och frukbarhet - i varje hörn av åkern för att det skulle bli en god skörd. Ägg var också bra om man ville bli av med en sjukdom, då skulle man röra vid ett ägg som var värpt på Långfredagen och sedan på Påskaftonen gräva ner det i en myrstack och hålla sig därifrån tills myrorna ätit upp ägget.

När man åt påskägg skulle man inte vara udda vid bordet för då betydde det att man inte skulle äta påskägg tillsammans igen, satt man däremot mellan två syskon när man åt sitt ägg så fick man önska sig något som skulle gå i uppfyllelse.

Äggen kunde också säga något om framtiden. Ogifta flickor skulle hälla en äggula i ett glas vatten, flöt den snabbt till ytan skulle bröllopsklockor klämta innan nästa påsk, blev den kvar länge på botten blev det inget bröllop.

I England anses det ofint att hugga av toppen på ägget, istället knackar man försiktigt sönder skalet. Det sägs att denna sedvänja kommer från tiden efter den franska revolutionen då många franska aritokrater flytt till England undan giljotinen. Britterna ville spara fransmännens nerver genom att inte "halshugga" äggen.

Gör det sötaste påskpysslet!

Grapevine bjuder på mallar till det finaste påskpysslet - söta "äggdjur" och personliga äggkoppar som på egen hand fixar hela påskdukningen! Passa på att pyssla tillsammans med barnen inför påsk!

Här beställer du mallarna helt gratis>>

Påskkärringarna flyger till Blåkulla!

Man vet inte säkert när traditionen att barnen klär ut sig till påskkärringar kommer ifrån men seden var i alla fall spridd i mitten av 1800-talet och då var det oftast på påskaftonskvällen som påskkärringarna gav sig ut för att tigga godsaker. Påskkärringen är traditionellt klädd i kjol eller klänning, förkläde och huckle. Påskkärringen ser egentligen inte ut som en häxa utan mer som en gammal gumma, men någonstans bottnar traditionen med påskkärringen i tron på att häxorna vid påsk flög till Blåkulla. En påskkärring har ofta med sig en kvast, en svart katt och en kaffepannan, en rolig kuriositet är att kaffepannan i alla fall måste vara ett nyare påfund, och inte något häxorna enligt tron tog med sig till Blåkulla, eftersom det under häxornas storhetstid på 1600-talet ännu inte dracks kaffe i Sverige. Traditionen är sedan att barnen utklädda till påskkärringar går runt bland husen i kvarteret, överlämnar påskkort som de själva ritat, och får godis som tack.
l