|
|
Släktforskning - Vem är du?
|
| Det har blivit allt mer populärt att släktforska.
Att söka sig bakåt generation efter generation och
upptäcka mer eller mindre intressanta förfäder.
Präster och mördare, adelsmän och gårdsdrängar,
spinnerskor och soldater. För inte så länge
sedan var det någonting man skulle sysselsätta sig
med som pensionär, men sedan datorn förenklat våra
liv har forskandet krupit neråt bland åldrarna.
Nu för tiden är det inte ovanligt med skolprojekt
om släktforskning ända ner bland mellanstadieelever.
Internet har dessutom gjort att arkiven flyttat hem till egna
lyan, man behöver inte längre transportera sig till
närmaste landsarkiv. Det finns flera tjänster på
nätet som tillhandahåller avfotograferade kyrkböcker
med mera. |
Så här kommer man igång
• Tala med släkten.
Det finns säkert några äldre släktingar
som har gott minne och dessutom uppskattar en liten
pratstund om gamla tider över en kopp kaffe
eller två. Töm dem på så
mycket information som möjligt om namn, platser,
årtal och annat som kan vara till en bra starthjälp.
• Kolla upp
om det finns någon lokal släktforskarförening.
De blir säkert glada över ditt intresse
och hjälper dig ta dina första stapplande
släktforskarsteg.
• Ta kontakt
med Sveriges släktforskarförbund, på
deras hemsida kan man få tips och råd
om hur man kommer igång med forskningen. (www.genealogi.se)
• I kyrkoarkiven
finns födelseböcker, vigselböcker,
dödböcker, husförhörslängder,
etc. På respektive pastorsexpedition finns
uppgifter om alla födda efter år 1900.
För äldre uppgifter finns kyrkböckerna
samlade i fem stycken landsarkiv.
• I riksarkiv,
krigsarkiv och andra världsliga källor
kan man hitta uppgifter om skatteindrivningar, soldatutskrivningar,
folkräkningar, etc.
• Numera är
de flesta uppgifterna avfotograferade (se nedan)
och går att nå via bibliotek och internet.
Det kan kosta lite att låna mikrofilmer på
biblioteken, dessutom behöver man en mikrofilmsläsare.
Har man tillgång till en dator med internetuppkoppling
finns tjänster som exempelvis Genline där
man mot ett betalabonnemang får tillgång
till de avfotograferade arkiven. |
|
 |
Mormonernas projekt
Mellan 1948-1963 genomfördes ett gigantiskt
projekt som det talats ganska tyst om. Det var mormonerna
som, sida för sida, fotograferade av kyrkoböcker,
domböcker, mantalslängder, emigrantregister,
etc. i hela landet. Mer än 100 miljoner sidor
avfotograferades. Skälet var religiöst,
en mormon ska ha kunskap om sina förfäder.
Men även våra arkiv och bibliotek fick
ta del av denna skatt. Det är dessa avfotograferade
kyrkoböcker som man nu kan ta del av via bibliotek
och som håller på att läggas upp
digitalt så att de går att nå
via internet. |
|
|
Att
tänka på:
Det kan verka nog så enkelt, men ofta saknas uppgifter,
eller stämmer inte överens med varandra. Omgiften,
dödsfall, utflyttning, saknade kyrkoböcker eller
svårläst handstil gör det till ett riktigt
detektivarbete, och ju längre bakåt i tiden
man kommer, desto svårare blir det. Men det är
också otroligt belönande när man hittar
intressanta uppgifter om släkt som man inte visste
om att man haft. |
Hur man, lite förenklat, går till
väga
• Har man ett
födelsedatum kan man börja i födelseboken.
Här får man reda på föräldrarnas
namn, var de bor och ibland hur gamla de är.
• Med dessa
uppgifter kan man gå vidare till husförhörslängden
det aktuella året. Husförhör hölls
för att hålla koll på människors
kristenhet. Prästen bokförde uppgifter
han ansåg vara viktiga och man hittar uppgifter
om alla som bor på gården. Man kan också
få reda på hur folk förhöll
sig till varandra och en och annan uppgift om vardagslivet
på gården. Ta reda på det äldsta
barnets födelseår.
• Nu tittar
man i vigselboken. Ofta föddes det första
barnet inom ett år efter vigseln, så
man utgår från det året och går
bakåt i tiden tills man hittar föräldrarnas
vigsel. Här får man reda på varifrån
brud och brudgum kommer.
• Med de nya
uppgifterna om brudparets ursprung går man
tillbaka till husförhörslängden från
året före paret vigdes. Här får
man reda på namn och födelseår
på deras respektive föräldrar. Se
efter så att uppgifterna stämmer överens
med de i födelseboken. Dubbelkolla att det
är de riktiga föräldrarna, omgifte
var inte ovanligt.
• I dödboken
får man reda på när en person avlidit,
orsak till dödsfallet och åldern på
den avlidne. Med hjälp av åldern får
man en ungefärlig uppgift som man kan använda
för att söka reda på personen i
födelseboken. Det är vanligt att uppgifterna
om åldern inte stämmer.
• In- och utflyttningslängder
håller reda på när och var folk
flyttat.
• Sammanställ
materialet, gör system för att hålla
ordning på dina släktingar, gör
antavlor och stamtavlor. |
|
|
|
|
|
Skriv boken om ditt liv!
|
Lika intressant som det kan vara att leta
sig tillbaka i släkten och ta reda på mer om deras
liv kan det vara att göra en tidsresa i det egna livet.
Att skriva ner lite av sin egen livshistoria blir också
en minnesskatt för barn och barnbarn att ta del av. Med
hjälp av www.tillminabarnbarn.se kan man enkelt göra
en självbiografi, med hjälp av mallar på nätet
får man sidor att fylla i med frågor som ger massvis
med inspiration. Du kan enkelt göra en bok om ditt liv
- med text och egna bilder! Tillminabarnbarn innehåller
119 sidor i 16 kapitel att välja bland, om allt från
familj och släkt till värderingar, minnesvärda
resor, favoritböcker och hur du kommer ihåg stora
världshändelser. När boken är klar skriver
du själv ut den med en enkel knapptryckning i fint bokformat
eller använder dig av utskrifts- och inbindningstjänsten
och får en proffsig bok!
Läs mer på:
www.tillminabarnbarn.se
|
|
|
|
|